Hur reagerar forskare på bibliometrisk utvärdering?

Under senare år har bibliometrisk utvärdering, ofta med utgångspunkt i antalet citeringar eller antalet publikationer, blivit en etablerad metod för att fördela resurser mellan forskare, institutioner och lärosäten. Hur detta påverkar den enskilde forskaren är en central fråga i min forskning. I en nyligen sammanställd studie – Accountability in context – utgår Sarah de Rijcke (Leidens Universitet) och jag från publiceringsmönster och forskningspraktiker vid den historisk-filosofiska fakulteten vid Uppsala Universitet. Undersökningen, som bygger på publikationer från 2006-2013, visar att tidskriftsartiklar på engelska har ökat substantiellt (se nedan) och detsamma gäller för andelen publikationer som registreras som “referegranskade”. Dessa förändringar kan inte direkt härledas till nyligen implementerade utvärderingssystem, men det kan konstateras att den utveckling som vi iakttagit ligger helt i linje med de incitatment som finns i dessa fördelningsmodeller.

Yearly changes

Studien kompletteras av en enkät där forskare vid fakulteten besvarat frågor kring publiceringspraktiker och eventuella förändringar av dessa. Flera respondenter påtalar ett större fokus på engelskspråkiga tidskriftspublikationer. Reaktionerna på denna utveckling är delade; vissa forskare ser förändrade publiceringspraktiker som ett hot mot humanioras särart samtidigt som andra välkomnar ett större fokus på en internationell publik. Svaren indikerar att bibliometrisk evaluering, men också krav på open access, ofta hamnar i konflikt med disciplinära normer. Samtidigt rankas ‘icke-epistemisk’ påverkan lågt när forskare värderar de faktorer som påverkar valet av publikationskanal (se nedan). Vidare visar tidigare studier av utvärdering och utvärderingssystem att påverkan på praktiker och attityder inom organisationer ofta är liten; speciellt i fält där institutionella normer är starka. Således bör vi vara försiktiga med att dra för långtgående slutsatser om de effekter som utvärderingssystem har.

factors

Den aktuella studien är begränsad och ambitionen är att bredda undersökningen till att omfatta fler forskningsfält samt att titta på hur intervjuer och etnografiska metoder kan bidra till att belysa frågan. Det finns alltså all anledningen att återkomma till ämnet framöver.

Studien finns nu publicerad i Research Evaluation.

Advertisements

2 thoughts on “Hur reagerar forskare på bibliometrisk utvärdering?

  1. Ping: Vetenskapens Tony Gates? New public management och bibliometrisk utvärdering av forskning | bibliometri

  2. Ping: Vad vi vet om bibliometrins effekter | bibliometri

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s