Vad vi vet om bibliometrins effekter

Metric_tide_literature_review

Sedan länge är det känt att mätandet i sig förändrar det som mäts. Att vetenskapen och forskarna påverkas av att ett allt flitigare räknande av citeringar och publikationer torde därför vara oomtvistat, men hur ser denna påverkan ut? Det brittiska forskningsrådet Higher Education Funding Council for England (HEFCE) initierade nyligen en första genomgripande översikt av den forskningen som försökt att besvara detta spörsmål och slutsatserna i rapporten The Metric Tide, som publicerades idag, kan  sammanfattas i fyra punkter:

1. Strategiskt förhållningssätt och målförskjutning

Införandet av kvantitativa indikatorer innebär alltid en risk att forskare börjar fokuserar mer på att få höga poäng, enligt de kvalitetsmått som formulerats, snarare än på att bedriva högkvalitativ och nydanande forskning. Tecken på en sådan målförskjutning kan till exempel ses i Australien där räknandet av antalet artiklar ledde till fler publikationer, men publikationernas internationella genomslag minskade

2. Inskränkning av arbetsuppgifter

Bibliometrisk utvärdering belönar vissa specifika insatser samtidigt som andra verksamheter ger få eller inga poäng. Oftast är det internationella (läs engelskspråkiga) tidskriftsartiklar som premieras på bekostnad av andra typer av publikationer och arbetsinsatser. Störst påverkan har sådana system inom humaniora och delar av samhällsvetenskapen där tidskriftsartikeln ännu inte är den dominerande kommunikationskanalen. Tecken finns dock på att även dessa fält alltmer anpassar sig till den norm som råder inom andra discipliner (se till exempel förändringar i publikationsmönstren vid Uppsala Universitet). En betydande risk är också att forskare i allt mindre grad vänder sig till en inhemsk populärvetenskaplig publik då sådana publikationer inte ger utslag i utvärderingssystemen.

3. Institutionella effekter

Universitet och högskolor kan inte heller undgå att påverkas av bibliometriska mätningar. Universitetsrankingarnas betydelse för universitetens självbild är uppenbar, och att rankas högt i dessa blir allt viktigare. Forskningspolitiskt spelar rankingar också en betydande roll, och bara för nåt år sedan så kom ett seriöst förslag som gick ut på att skapa ett svenskt superuniversitet för att på så vis stiga i rankingen. Lärosätena måste också förhålla sig till nationella omfördelningssystem där den svenska modellen resulterat i lokala varianter, samtidigt som den brittiska motsvarigheten RAE skapat en transfermarknad – inte helt olik den som existerar inom fotbollen – för forskare som genererar höga poäng för sitt universitet.

4. Konsekvenser för kunskapsproduktionen

Hur bibliometriska mått påverkar kunskapsproduktionen mer generellt är svårt att överblicka, och kanske är det ännu för tidigt att redan nu identifiera djupgående förändringar i forskningens praktik. I många fall så är dock bibliometriska mått, som Journal Impact Factor (JIF), sedan länge etablerade och integrerade i det dagliga arbetet. Exempelvis så används JIF för att skilja mellan deskriptiv och nydanande forskning inom biomedicin. Undersökningar av hur bibliometriska utvärdering påverkar forskningens praktik måste därför också inbegripa studier av hur citeringsmått och andra indikatorer används i forskarnas vardag.

Trots dessa fyra punkter är vår kunskap om bibliometrins effekter knapphändig. Flera av de studier som översikten bygger på är begränsade till en kort tidsperiod och de säger mycket lite om utvärderingens långsiktiga effekter. Andra undersökningar erbjuder mer detaljerade analyser av en specific kontext men det är svårt att avgöra om resultaten är applicerbara mer generellt. Ofta studeras förändringar i publikationsmönster, men de trender som identifieras (t.ex. högre andel engelskspråkiga tidskriftsartiklar) behöver inte nödvändigtvis vara en konsekvens av bibliometrisk utvärdering. Vidare så verkar bibliometriska mått på flera nivåer (individ, institution, universitet, nation) och att urskilja effekterna av ett specifikt system är därför mycket svårt. Förhoppningsvis kan en kombination av större kvantitativa studier och mer kontextualiserade kvalitativa ansatser ta oss en bit på vägen. Det vi vet tyder dock på att användning av bibliometriska mått kan få konsekvenser i form av en ökad likriktning av vetenskapliga fält och en reduktion av forskarrollen. Sådana förändringar synes stå i direkt opposition till en forskningspolitik som syftar till mer samverkan, större öppenhet och ökad samhällelig relevans.

Annonser